En fond består av ett
flertal olika aktier (aktiefonder) eller räntebärande papper (räntefonder) eller en mix av dessa (blandfonder). Att handla fonder är enklare än att handla aktier och dessutom är det mycket enkelt att deklarera eventuell vinst av fondandelar då detta sker helt automatiskt.
Tack vare att det är så enkelt och att olika risknivåer kan väljas är fonder ett extremt vanligt sätt att använda sig av när pengar ska sparas långsiktigt. De flesta väljer att månadsspara vilket gör att pengarna automatiskt investeras i fonder en gång i månaden. I detta fall ser man sitt fondsparande som ett långsiktigt sparande som inte ofta ska ändras.
Andra är mer aktiva och investerar i fonder för att få del av värdeökningar inom vissa specifika branscher eller i vissa länder. Detta för att sedan sälja och investera i nya branscher som förväntas ge hög avkastning.
Här presenterar vi grundläggande information om att spara i fonder.
Vad är en fond?
En fond kan liknas med en korg med en blandning av olika värdepapper. Är det en aktiefond är det flera olika aktier. Är det en blandfond finns både aktier och räntepapper. Det totala värdet av fonden blir fondens värde och det som därmed avgör fondandelarnas värde.
Denna korg kan bestå av mycket olika aktier och därmed kan man välja en fond dom speglar den risknivå och den bransch man är intresserad av. Är det exempelvis en Latinamerikafond kommer aktierna vara från bolag i denna världsdel. Är det istället en global läkemedelsfond kommer det enbart finnas aktier från företag inom läkemedelsindustrin. Men då från hela världen.
Vad finns det för typer av fonder?
Det finns mängder av olika fonder vilket gör att alla kan hitta en fond som passar den investeringsstrategi man har. Fonderna kan delas in på ett flertal olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är utifrån andelen aktier i fonder. I en aktiefond är enbart aktier medan det i en blandfond både får finnas aktier och räntebärande papper. I detta fall brukar det även finns en regel om hur stor del av innehavet som får vara aktier respektive räntepapper. Rena räntefonder har däremot inte några aktier alls.
Ett annat sätt att kategorisera fonderna är efter område. Här finns exempelvis Sverigefonder, Nordenfonder och Europafonder. Ytterligare ett sätt är att sortera dem efter bransch. Exempel på fonder är då Skogsfonder, Råvarufonder eller Läkemedelsfonder.
Hur investerar jag i en fond?
Det är extremt enkelt att investera i fonder och detta sker via banker eller fondmäklare. Första steget är att ansöka om en värdepappersdepå dit man sedan överför pengar som ska användas vid köp av fonder. Därefter söker man upp de fonder man vill handla och väljer vilken summa som ska investeras. Oftast finns en lägsta summa som måste investeras, vilket exempelvis kan vara 100kr eller 500kr.
Köpet av fondandelarna sker alltid efter börsens stängning. Detta alltså oavsett när på dagen som ordern är lagd. Det är efter stängning som värdet på fonden sammanställs och dagsaktuell kurs kan anges. Det är därmed denna kurs som köpet genomförs på. Även försäljning sker på samma sätt, d.v.s. till kursen vid dagsavslut.
De fondandelar som köpts in går sedan att se på värdedepåkontot.
Vad kostar det att investera i en fond?
Den vanligaste kostnaden vid köp av fonder är förvaltningskostnaden. Detta är en kostnad som är inbakad i fondens dagliga kurs och alltså inget som betalas utöver kursen. I och med detta är det enkelt att se hur många fondandelar man får för den summa som ska investeras.
Förvaltningskostnaden är generellt högre för aktivt förvaltade fonder. Detta i motsats mot de fonder där investeringarna sker automatiskt enligt vissa speciella regler. Vissa enstaka fonder är även helt fria från förvaltningskostnad – även om det är ytterst få.
Det kan även förekomma köp- och säljavgifter som då är en viss procentandel av den summa som man köper fondandelar för. Däremot är det allt färre fondbolag som tar ut dessa kostnader. Istället lägger de kostnaden på förvaltningskostnaden.
Fondskatt
Den sammanlagda vinsten/förlusten av de försäljningar av fondandelar som genomförts ett år upptas i nästkommande års deklaration. Detta är då för samtliga fonder som sålts under året. Om det visar sig bli en vinst dras en vinstskatt på denna summa på 30%. Är det däremot en förlust eller om vinster och förluster är exakt lika stora dras ingen skatt.
En stor fördel med att investera i fonder, istället för aktier, är att någon separat blankett inte behöver fyllas i på deklarationen för detta. Alla fondbolag skickar automatiskt in all information till Skatteverket som sedan sammanställer dessa på deklarationen. Det är enbart om man anser att dessa siffror är fel som man behöver ange något.
För- och nackdelar med fonder
Fördelar:
- Enkelt vid deklarationen – Någon extra blankett behöver aldrig fyllas när man spar i fonder (vilket krävs vid aktiehandel). Allt sker automatiskt vilket är mycket smidigt.
- Andra marknader – Genom fonder får man tillgång till marknader som inte är tillgängliga via aktiehandel. Det kan exempelvis vara fonder som investerar i aktier i små tillväxtföretag i Afrika. Aktier som inte nås via aktiemäklarna i Sverige.
- Andra gör jobbet – Man behöver inte vara insatt i ämnet utan kan låta någon annan göra allt jobb gällande val av aktier. Detta är troligtvis den största orsaken till att så många väljer fonder istället för aktier.
Nackdelar:
- Förvaltningsavgiften – I stort sett alla fonder har förvaltningsavgift. Det är något man slipper om man istället väljer att handla med aktier och sköta all förvaltning på egen hand.
- Mindre kontroll – Med aktiehandel vet man exakt vilka aktier som köps och säljs. Vid fondhandel får man förlita sig på att fondförvaltarna gör ett bra val. Men det kan innebära investeringar i företag som tillverkar vapen, alkohol, tobak osv. För att undvika just sådant kan en etisk fond väljas. Men även här har man mycket liten insyn i vilka aktier som fondförvaltarna väljer på att köpa in till fonden.